[Da u Wandell Passah, wandellpassah49@gmail.com]

Ka Ram Haduh Niuhmat Kham Khor Ha Ktien Jongii Ram Haduh Niuhmat Ban IA Phareng Over Head and Ears In Debt bad Namar U Chief Minister Conrad Sangma um tip ki Kyntien Khasi Paka Nylla map IA Nga tiak da I Phareng. Over Head and Ears does not match you know with the English Translation of Khasi The Debt that has reached the Eyebrow Eyebrow is the sign of Dignity so its more powerful than overhead and ears in debt.

Khublei Bah PS Lyngdoh kumba barabor bad Ngan ban khyndiat halor Ka Constitution Ka RI India.

U Dr Ambedkar U dei U Riewkhraw Sain Hima Sima uba iohi Jngai bad uba da Pyrkhat sani bha IA ki Briew Bym Kot bor bad burom bad Ka Spah ki paid ba bun bah ka RI India bad U la pule janai ba Ki dei pat ki Briew ba rep im ha Khlaw bad U tip Lypa ba iaki LA kyrkhu du Nongbuh Nongthaw ki Lyngkha rep bad Sngewsih pat Phi ki Jaka ki jongki ki don ki mar khyndew kum rupa, ksiar, aluminum, Cobalt bad Mawshun bad Dewiong Te Phi la sngewthuh mo yn stop noh hangne Phai Sha Byrnihat ne Narpuh Kawei khap Guwahati Kawei pat khap Silchar ka ban shen long kum Byrnihat

Ki Paid rit bad Tribal dei iwei U Dr Ambedkar U la Buh ha Ka Constitution Para 10 (article 144) bad Para 12 (Article 275).

Kaba Nyngkong ka dei Shaphang ka Ai Iarap Pisa kum Scholarship IA ki ba pule bad Sngewsih Palat Scholarship sah bhek naduh Khaw 2 Tyngka Shi ser Te Phi bad pule Kot Khubor Khasi ba ioh Sngew IA Kiba Duk, tang ine I ba rit ruh Khynnah Skul hap IA khih Te Phi ha surok.

Kaba ar pat Ka Supreme Court ba LA Shna khyndiat bnai Hadien 26 tarik U Kyllalyngkot 1950 Kan Peit sani bha ioh Shah leh bein ki Paid rit paid.

Ka Supreme Court ka Kloi ban shim ka Rai Lada Ngi Ngi ud.

Shish Phi Por leh beain U Assam Governor ha Kata ka 1951 Assam Notification ba ula wanrah Kito ki Mikir naduh Nowgong, sibsagar Sha khmat Kupli ba Assam Jer Kopili byn Dup Sngew Assamia, Lada U Chief Minister Bishnu Ram Medhi bad U MLA Jaintia U Ma L Khyriem ki Kiew SC Te Kane ka Labang Nongphyllut Kaba leh heh Kine Ki Karbi hey ym dei mo na Mikir hill marjan, Kine Ki CM baroh 2 ngut bad Ki Minister kin nym lah ban leh bein IA Ka Labang Nongphyllut Peit nuksa Lapangap baroh ar Jylla ym patiaw se Phi IA ki Briew ki Jongngi.

In English had the CM Bishnu Ram Medhi and Mr L Khyriem MLA who put the note of dissent on October 1950 Assembly known of Hon SC to settle Border dispute of Labang Nongphyllut these 2 sides of the Govt won’t trouble the Wretched farmers of Lapangap who got no sympathy from their own Govt more so sadder not from their MLA who is the Minister as well.

And this time, Labang Nongphyllut To get Justice let both read this right

Poi sha Jingthmu ban ai Poisa noh da Sorkar Meghalaya, bah PS Lyngdoh I la batai sani bad Kawei Ngan thoh ba Ngi Ki Khasi Jaintia bad Garo Ngi duna Phi bor Pyrkhat ki Ong Ring Ksai.

Peit U ne U Conrad Sangma Mar Knieh VPP IA KHADC U la Kylla ki Policy

Ha Garo Ruh Don U MP Congress U Conrad Un Ai Pisa noh ba ha DC Garo Ruh Orpait

JHADC Te to Ngam tip Phi.

Bad Ram Bank Pyrthei Haduh Niuhmat tang Wat Tieng Ka No kano Ka Bank World ne Japan ne Asian Development Bank Lada dap ram bad ym lah siew Ka sorkar ba LA synshar heito I Por MO nuksa NPP hap ban sa Leit hajir Sha Hague ha International Court of Justice bad Ngan iathuh Por ban Rai Te da phew snem mo.

Ram Haduh Niuhmat

Iathuh Phi na dur khmat

By yutip

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *